fredag 30 december 2011

Lasse Wierup - Infiltratören


Max Åström arbetade som infiltratör åt den svenska polisen. Han gillrade fällor åt mc-gäng, rånare och knarkhandlare på uppdrag av den nu dömde och avskedade kommissarien Olle Liljegren vid Stockholmspolisen. Max hemliga uppdrag avslöjades när en infiltration gick snett.

Under utredningen och i rättegångarna som följde kom allt fler uppgifter fram om Stockholmspolisens okonventionella arbetsmetoder, men många frågor saknar ännu svar. Hur mycket kände högt uppsatta polischefer till? Varför har ingen av de dömda fått chans till ny rättegång? Och vad betyder det för den svenska rättssäkerheten?
(källa: Bokus) 


Mitt intresse finns inte för dessa avslöjande böcker om den svenska polisen, militären, f.d. brottslingar, maffia eller knarklangare. Jag orkade t.ex. inte lyssna klart på boken Gomorra. Dock är de upplysande, sanningshalten är svårt att avgöra då jag inte själv har någon insider till den här världen. I min bokhylla står El choco och väntar på att få läsas…den har väntat mycket länge. 

Berättelsen om Olle Liljegrens roll i infiltratörhärvan har inte bara gestaltas av Lasse Wierup utan också av författaren Dick Sundevall. Deras gestaltningar av samma berättelse har många skillnader vilket känns anmärkningsvärt eftersom det handlar om samma händelse. Journalisten Ira Mallik har gjort en analys av detta, läs den här. 

Betyg: 4


Förlag: Norstedts
Uppläsare: Tomas Bolme
Utgiven: 2009
Speltid: 16 h 33 min
Författarland: Sverige
Genre: samhälle

Jan Guillou - Brobyggarna



Tre fattiga bröder växer upp i en liten fiskarby utanför Bergen. Bröderna är begåvade med färdigheter som de inte kan utveckla i den lilla byn. En välgörare bestämmer sig för att ge de tre bröderna en chans att utbilda sig vid en av Tysklands bästa skolor. I gengäld ska de hjälpa till att dra järnvägen från fram till Bergen. Ett farofyllt uppdrag som kommer ta dem flera år. 

Guillous nya storsatsning har tagit mig med storm. Jag är djupt imponerad av hur han återskapar delar av Europas historia i skönlitterär form.  Författaren gör ett bra val när han utgår från Norge istället Sverige, det gör berättelsen mer intressant då jag inte kan mycket om t.ex. Bergen. När sedan karaktärerna förflyttar sig ut i världen så är det logiskt att en framstående ingenjör drar sig till ett växande Tyskland. Att denna karaktär sedan hamnar i tyska Östafrika gör berättelsen mer upplysande och intressant.  

Det är synd att författaren inte tar upp brodern som flyr till England på grund av sin homosexualitet. Jag antar att Guillou kommer ta upp honom i nästa bok, som ännu inte fått något namn. 

Betyg: 8

Förlag: Pirat förlaget AB
Speltid: 24 h
Uppläsare: Tomas Bolme
Utgiven: 2011
Författarland: Sverige
Genre: Skönlitteratur

torsdag 29 december 2011

Patrick Ness - The ask and the answer


När Tystnaden i bruset avslutades höll Todd en blödande och döende Viola i sina armar. Hjälp kom men inte i den form Todd hade hoppats på. Borgmästare Prentiss, numera major Prentiss och hans arme har hunnit ifatt dem och fängslar nu Todd medan Viola förs mot ett obestämt öde. Todd tvingas nu arbete i staden New Haven. Hans uppdrag är att städa efter och förse de förslavade Spackle med föda. Todd försöker behålla sin egen vilja men påverkas allt mer av majorens tal om att skapa en ny och bättre värld för de anländande nybyggarna. 

Boken är otroligt grym och mörk för att vara inom ungdomsgenren. Författaren tar upp rasism, diktatur och utrotning som kan liknas vid förintelsen. Majoren är en retoriker likt Hitler och lyckas övertala en stad och dess befolkning att hans styre och visioner är det rätta. Han tvekar inte att försätta bokens karaktärer i prekära situationer där en ond handling ställs mot överlevnad. Jag som läsare mår stundom illa på grund av en handling som Todd tvingas utföra eller också är jag fylld av ilska för hans feghet. Boken väcker många känslor och det är svårt att sammanfattningsvis bestämma mig för om jag älskar eller hatar den.  Självklar hyllar jag boken och rekommenderar alla att läsa hela serien.
Titeln är fantastisk och jag älskar när en genomtänkt titel gör sitt avslöjande i boken. 

Betyg: 7

Förlag: Walker books ltd
Sidor: 536
Utgiven: 2009
Svensk titel: Cirkeln och pilen (2011)
Författarland: USA
Övrigt: del 2 i kaostrilogin
Genre: ungdom, sfi

Christopher Paolini - Brisingr



Brisingr är den tredje delen i serien om Eragon. Kriget mot imperiet växer sig större och boken bjuder både på framgångar och motgångar för Eragon och hans allierade. Törne och Murtaghs krafter och styrka fortsätter att växa utan en tillfredställande förklaring. Varifrån kommer den styrka som gör Galbatorix och hans närmsta allierade så mäktiga? Roran och Eragon ger sig ut för att rädda fästmön Katarina från Ra’zacernas fäste. Eragon brottas också med frågan kring vilken klinga som ska ersätta alvklingan som stulits. 


Nu är den sista omläsningen av Paolinis skapelser klar inför den avslutande delen Inheritance (Arvtagaren). Den unga författaren har lyckats skapa en fantastisk värld där drakryttarna står i centrum. Han lyckas undvika att skapa en bok som är en transportsträcka till den avslutande delen. Vid utgivningen av Inhertiance fyllde Paolini 28 år. Han var bara 15 år gammal när han började skriva på sitt första verk, Eragon.  Jag ser fram emot vad han mer kommer att skapa och jag hoppas att det snart kommer en filmatisering av Eragon (förhoppningsvis betydligt bättre än den tidigare kassa versionen). Språket i Brisingr är mer avancerat och vuxet. Spänningen och intrigerna ökar. 


Betyg: 7

Förlag: Bonnier Carlsen
Uppläsare: Tomas Bolme
Speltid: 30 h
Utgiven: 2008
Översättare: Lottie Eriksson
Övrigt: del tre i serien om Eragon
Genre: fantasy

onsdag 28 december 2011

Stephen King - Drakens ögon



Den snälle kung Roland har två söner, Peter och Thomas. Thomas känner sig alltmer utanför då fadern favoriterser den glorifierade Peter, sonen som aldrig gör ett misstag. Hovets ondskefulla trollkarl och rådgivare Flagg planerar i hemlighet att ta störta kung Roland och ta över tronen. Ett uppdrag han planerat för i årtionden och som han genom århundraden tidigare har genomfört i andra kungariken. 

Detta är den klassiska sagan, ett kungarike, två prinsar och en ond trollkarl. Stephen King skapar en saga som är en blandning av äkta allvar och satir vilket stundom är svårt att särskilja. Boken är lättläst och sidorna försvinner snabbt. Dock lyckas King inte leverera en intressant handling utan jag längtar mest till att historien ska vara över och att alla ska leva lyckliga i sina dagar…eller? Som fantasyläsare är jag inte imponerad av detta verk. Jag blir förvånad när människor lovprisar boken på t.ex. boksidan.net. Drakens ögon är för banal och språket för enkelt för att den ska tillhöra elitsskaran inom fantasy där storslagna verk skapas av t.ex. Robin Hobb, George RR Martin eller Christopher Paolini. Jag anar att Stephen King har en trogen skara som älskar vad än han skriver. Hoppas att Firestarter, som jag nu läser, kan leverera mer. 

Rekommenderas att läsa på engelska. 

Betyg: 4

Förlag: Naturoch kultur
Sidor: 352
Utgiven: 1988 (1987)
Författarland: USA
Originaltitel: The eyes of the dragon
Genre: roman (är för dålig för att tillhöra fantasygenren)

Pascal Mercier - Nattåg till Lissabon



En dag möter Gregorius en kvinna som vänder hans tillvaro upp och ner. Mötet varar bara i någon timme, men tvingar Gregorius att göra något oväntat, vilket inte tidigare inträffat i hans liv. Han är lärare i klassiska språk och undervisar på universitetet i Bern. Han är en respekterad lärare för sitt kunnande men kallas olika öknamn för sitt stilla och enformiga leverne. Därför är det många som förvånas när Gregorius helt plötsligt lämnar universitetet mitt under en lektion för att ta ett bästa tåg till Lissabon. Med sig har han en bok som han hittat vid ett antikvariat strax efter mötet med kvinnan. En bok, en självbiografi av en man vid namna Amadeu. Gregorius blir allt mer fascinerade av denne mans livsöde och väl framme i Lissabon möter han människor som stod författaren nära.


Jag rekommenderar dig som läsare att studera boken under ett lov eller en semester. Nattåg till Lissabon kräver att du förser den med engagemang och framförallt tid. Språket är fantastiskt och en njutning att ta in men det behövs tid och tålamod för att du ska orka dig igenom. Texten reflekterar över människans liv och öden. Gillar du ett talande språk där varje mening väcker en tanke så är Nattåg till Lissabon något för dig.

Betyg: 5


Förlag: Bonnier Pocker
Sidor: 379
Utgiven: 2010 (2004)
Originaltitel: Nachtzug nach Lissabon
Översättare: Lars W Freij
Författarland: Schweiz
Övrigt: Författarens namn är Peter Bieri, Pascal är hans pseudonym.

söndag 20 november 2011

Christopher Paolini-Den äldste


Eragon fortsätter sin kamp mot Galbatorisk tillsammans med sin följeslagare, draken Safira. De färdas till Ellésmera där alverna lever för att påbörja sin ryttarträning. De båda möts där av en överraskning då alven Oromis och hans drake Glaedr har överlevt ryttarnas fall och gömt sig från Galvatorisk i syfte att träna framtida, fria ryttare. Eragon och Safira är nu den sista fria ryttaren och draken (om man bortser från de två drakägg som är i Galbatorisk ägo). I början av boken dör Vardens ledare och Murthag blir bortrövad av urgaler. Eragon sörjer sin vän som tros vara död, men det visar sig snart vara värre.
Tempot inte högt i Paolinis böcker vilket jag, för en gång skull, njuter av eftersom författaren sakta bygger upp en fantastiskt värld vars historia, invånare sakta vävs fram och samman. Jag slukar kunskap om Alagaesia och att utöva magi. Vilken fantasi den unga författaren Paolini måste inneha eftersom han lyckats skapa en värld likt, men inte lika komplicerad som Tolkien. Serien om Eragon växer och blir bättre ju mer jag läser och mina betyg kommer att höjas (gentemot när jag senast läste serien).

Betyg: 7

Förlag:Bonnier
Utgiven:2005
Uppläsare: Tomas Bolme
Författarland: USA
Speltid: 27,5 h

Övrigt: del 2 i serien Eragon
Genre: fantasy, ungdom

torsdag 10 november 2011

Catharina Ingelman-Sundberg - Tempelbranden


Det här är del tre i serien släktet som Earbooks skapat med syfte att ge en allmänbildning till det svenska folket från 700-talet och framåt. Läsaren får följa ett släktled som ska sträcka sig fram till modern tid. Det ska dock belysas att detta är en förskönad version av källor och fynd utifrån vår historia. Författarna är alla kvinnor och huvudpersonen är alltid en kvinna. Efter att ha läst tre av böckerna blir jag alltmer less på hur kvinnan gestaltas, kvinnan innan kristnandet av norden var familjens centralpunkt och innehade mycket makt. Kvinnorna i böckerna är svaga, tråkiga och stundom löjligt underhuggna. I Tempelbranden befinner vi oss i kristnandet av Svea rike under 1000-talet. Alltfler familjer väljer att gå över till den kristna tron och därmed måste deras slavar och tjänstefolk också lämna asatron.

Jag lägger inte ner mycket energi i att försöka minnas delar av Sigrid som likt brödsmulor borde återges i Tempelbranden. Tyvärr har jag inget intresse eller engagemang för den här serien längre. Jag tycker förlaget borde bredda sin synvinkel och inte bara återge kvinnans perspektiv i den svenska historien. Det är synd att det behövs en försköning av historien för att svenska folket ska bli intresserade. Jag skulle önska att förlag satsade mer på att läsa upp verk av etablerade historieforskare.

Betyg: 3

Förlag:Earbooks
Speltid: 14 h
Utgiven:2010
Författarland: Sverige
Övrigt: Släkten del 3
Genre: historisk skönlitteratur
  

söndag 16 oktober 2011

Nahoko Uehashi - Moribito guardian of the spirit


Balsa lever i ett feodaltidens Japan. Hon är en upplärd krigare och tjänar sitt levebröd genom att skydda andra som deras livvakt. En dag när Balsa är på väg hem från ett uppdrag ser hon den kungliga familjens vagn komma körande på en närbelägen bro. Människorna omkring Balsa faller på knä för att visa sin vördnad. Balsa förblir stående och ser därmed att oxarna som drar prinsens vagn får panik, vagnen välter och prinsen faller ur ner i den forsande floden. Balsa tvekar inte utan tar av sig sitt spjut och dyker ner i vattnet. Hon lyckas efter stor möda rädda prinsen upp på torra land. Hon bjuds som tack in till det kungliga palatset, under natten får hon besök av drottningen, prinsens moder som ber Balsa att skydda hennes son då hans far planerar att mörda honom eftersom det vilar en förbannelse över prinsen. Balsa accepterar uppdraget som snart visar sig vara större än hon någonsin trott. Hon måste använda sig av alla sina knep för att hålla prinsen vid liv och samtidigt stoppa hotet från La lunga.

Jag tittar ofta på animefilmer och serier. Moibito är en serie som jag fastnade tittade på för några år sedan. När jag väl insåg att filmen baserades på en bok av författaren Uehashi blev jag ivrig på att komma iväg till SF bokhandeln för att lägga beslag på boken. Serien är alltså baserad på en bok och inte en Mangatidning vilket annars är det vanligaste i animevärlden. Jag gillade serien Moribito skarpt och den står nu i min egen filmhylla. Tyvärr var boken Moribito inte lika bra. Den är fängslande och äventyrlig men den levde inte upp till mina, alltför höga förväntningar.

Jag rekommenderar dig som inte att sett serien att läsa boken och sedan se filmen. Berätta sedan om din upplevelse och jämför den med min.

Betyg: 6

Förlag: Scholastic
Sidor: 248
Utgiven: 2009
Översättare: Cathy Hirano
Övrigt: Del 1 i serien Moribito
Författarland: Japan
Genre: äventyr, ungdom, science fiction

Yrsa Sigurdarsðóttir - Det tredje tecknet


Jag har aldrig tidigare läst en isländsk författare (om man bortser från Snorre..) Ett mord har begåtts i Reykjavik, polisen har anhållit en person som sedan döms för mordet på den tyska studenten. Mordoffrets rika föräldrar tror inte på utredning utan tillsätter en egen utredare, som får i uppdrag att ta reda på sanningen. Den unga, isländska advokaten stöter snart på en hemlig asa sekt som utför blot och tillber hedna tron.

Uppläsaren gör ett bra bedrift i sitt uttalande av isländska språket. Jag reagerade bara på ett felaktigt uttal vilket är en bedrift med tanke på hur långa och invecklade många isländska ord kan vara. Boken är klart godkänd men inte något mer än en vanlig deckare med de klassiska momenten som alltid uppträder i en deckare. Jag hade hoppats att författaren skulle baka in mer av asatron och den isländska miljön, men jag blev tyvärr besviken. Jag kommer dock titta över Karlskogas bibliotek för att se om det finns någon mer ljudbok av författaren Sigurdardóttir.

Betyg: 5

Förlag: Damm förlag
Speltid: 12 h
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Översättare: Ylva Hellerud
Utgiven: 2006
Författarland: Island
Övrigt:Pora Gudmundsdottir del 1
Genre: Thriller


söndag 9 oktober 2011

Tack Foldspace AB

Erika Oscarius bok K55 Lögnernas valv ska bli spännande och läsa. Jag har alltmer blivit svag gör postapokalytiska böcker och det ska nu bli intressant att läsa en svensk författare inom denna genre. Tack återigen Foldspace media.

tisdag 4 oktober 2011

Tack igen Massolit

Jag älskar att gå och hämta ett bokpaket på posten, framförallt när det är en efterlängtad uppföljaren och avslutande delen i Tegenfalks trilogi.

måndag 3 oktober 2011

måndag 26 september 2011

Jeanne DuPrau - The city of Ember


För något år sedan såg jag filmversionen av City of Ember och blev helt förälskad. Filmen är underbar på ett lättsamt och oskyldigt sätt. Ungdomsskådespelarna gör ett makalöst jobb och den påminner mig scenmässigt om Syskonen Baudelaires olycksaliga liv.

Människan har förbrukat planeten sista resurser och Jorden går sakta mot sin undergång. De främsta vetenskapsmännen  har skapat den underjordiska staden Ember som blir mänsklighetens sista hopp. Staden är skapad för att kunna försörja dess invånare i 200 år. Äldre kvinnor och män är de som ska bebygga staden och vardera förses de med ett spädbarn som de ska sköta och fostra.

Året är 241 och Lina Mayflower ska snart bli vuxen och därmed få dra sitt framtida yrke ur borgmästarens hand. Lina hoppas med hela sitt hjärta att hon kommer bli en Budbärare, då hennes främsta intresse är att springa. Hon börjar dock alltmer se att hennes älskade hem Ember börjar förfalla, de gigantiska glödlamporna som lyser upp staden blinkar ut allt oftare och matransonerna blir allt mindre. En dag hittar Lina en mystisk låda med ett viktigt budskap.

Boken och filmen skiljer sig åt i många avseenden. Jag vill inte gå in på dessa då jag riskerar att avslöja alltför mycket. Jag tycker att filmen är fantastisk och att den lyckats tom bättre än boken som stundom blir lite utdragen. I filmen har de lyckats dölja de frågetecken som dyker upp hos mig t.ex. varför ingen lyckats skapa en båt eller ett vandrande ljus.

Temat kring postapokalytisk efterspel är intressant då författaren valt att inrikta sig på en lite mer ljusare bok än t.ex. Metro och The passage.  Jag rekommenderar alla att först se filmen och några månader efteråt läsa boken.

Betyg: 6

Förlag: Random House children's books
Sidor: 179
Författarland: Storbrittanien
Utigiven: 2003
Genre: ungdom, postapokalytisk

Lee Child - Inget att förlora


Jack Reacher har bestämt sig för att resa tvärsigenom USA. När han passerat samhället Hope hamnar han i grannstaden Despair. Vid stadsgränsen möts han av beskedet att inga turister eller fotgängare är välkomna in. Ett gäng amatörpoliser försöker kasta ut Reacher, men åker själva på ett rejält, kokt stryk. Reacher lämnar ändå Despair och beger sig tillbaka till Hope. Han anar att något inte står rätt till i Despair och beslutar sig för att själv undersöka saken närmre á la Reacher style.


Jack Reacher i all ära, men jag börjar tröttna på hans egensinniga förmåga att aldrig bli skadad och att alltid förklaras som hjälten trots att han bryter mot lagen både en och två gånger. Jag tror att det här blir min sista läsning om Reacher av Lee Child, då det är dags att gå vidare till någon annan thrillerförfattare. Historien är dock lite mer intressant är traditionella Child värld där terrorister bekämpas inom och utanför USA gränser. Nu diskuteras istället intressanta ämnen som Iraksoldater som lider av posttraumatiskstress och hur amerikanskt militärskrot fraktas in från krigen och ”återvinns”.


Betyg: 5


Förlag: Damm förlag
Speltid: 17 h 16 min
Utgiven:2009
Uppläsare: Magnus Rooseman
Översättare: Anders Bellis
Övrigt: Jack Reacher nr 12
Författarland: USA (Nothing to lose)
Genre: Thriller

måndag 5 september 2011

Natascha Kampusch - 3096 dagar


Det kan inte vara lätt att skriva en självbiografi. Att ge ut hela livet till vilt främmande människor och hur ska nära och kära gestaltas utan att någon tar illa upp? Natascha hade inte den bästa uppväxten och jag anar att mer än 8 års frånvaro från sin egen mamma och pappa ger vissa perspektiv. Hennes biografi är unik då hon kidnappades i tidig ålder och nu efter sin flykt kan återge sin berättelse.

I början hade jag mycket svårt att ta till mig Nataschas bok. Hon börjar sin berättelse genom att förklara och analysera sin kidnappare vilket får mig att vackla mellan det så traditionellt givna om vad som är gott och ont. För mig är det givet att kidnapparen Wolfgang Priklopil är en grym människa då han kidnappar en oskyldig tio-årig flicka och stänger in henne i källaren i flera år. Natascha förnekar bestämt att hon drabbats av Stockholmssyndromet, vilket är ett de ämnen som diskuterats mest i pressen angående fallet Natacha (om man bortser från analyserna kring varför hon köpte sin kidnappares hus). Jag har svårt att förstå den komplexa relation som utvecklats mellan henne och Prikolopil, Natascha försöker, utförligt förklara den i sin biografi men för mig når den inte fram.

Boken är skriven tillsammans med journalisterna Heike Gronemeier och Corinna Milborn. Jag som läsare får en bra insyn i vad som är sant och icke sant utifrån hur pressen har tagit upp Natascha. Aftonbladet har felaktigt beskrivit att hon tvingades kalla Priklopil ”Min herre” och även att hon var tvungen att knäböja inför honom. I själva verket så vägrade Natasha att utföra dessa handlingar.

Betyg: 4

Förlag: Albert Bonniers förlag
Sidor: 252
Översättare: Per Holmer
Originaltitel: 3096 Tage
Författarland: Österrike
Utgiven: 2011
Genre: biografi

Morgan Alling - Kriget är slut


Tidigare i år såg jag ett avsnitt av serien Det blir bättre på TV3. Avsnittet kretsade kring Morgan Alling som berättade om sin uppväxt. Jag ville veta mer och lånade därför hans självbiografi och började lyssna. Alling har själv valt att läsa upp sitt verk vilket jag bugar för då han gör det superb. Till min sambos förtret bröt jag tom på göteborgska under tiden jag lyssnade på boken.

Alling berättar utan hämningar om sin och broderns uppväxt med en alkoholiserad mamma. Bröderna hamnar tillslut på ett barnhem och slussas sedan vidare till en fosterfamilj där fosterpappan Kjell-Åke gör livet till ett helvete för en åtta-årig Morgan. Vardagen är fylld av misshandel och rädsla. Till slut lyckas fosterfamiljen tillsammans med socialen lura iväg Morgan till ett barnhem, vilket gör att bröderna splittras upp. Den nu tio-åriga Morgan litar inte längre på någon, men just då kommer Stefan in i hans liv och han lyckas nå fram till Morgan.

Kriget är slut är en upplysande och känslosam berättelse om ett maskrosbarn som kämpar sig genom livet och som tack vare lite trygghet och mycket vilja lyckats att hitta sin plats i livet. ”Ingen ska få sätta sig på mig” är en upprepande fras genom historien. Jag ser likheter med Alling i elever med hyperaktivitet och rastlöshet som jag möter i mitt yrke. Boken är upplysande och lätt att ta till sig. Alling lyckas också väva in samtiden i sin berättelse med en stor detaljrikedom.

Jag rekommenderar alla att lyssna på Kriget är slut. Ni ska inte läsa den utan lyssna på Allings berättelse.

Betyg:9

Förlag: Bonnier audio
Uppläsare: Morgan Alling
Speltid: 15h 55min
Utgiven: 2010
Författarland: Sverige
Genre: biografi

söndag 28 augusti 2011

John Marsden - Den tredje dagens kyla


Jag har sedan en längre tid tillbaka läst ut de fem resterande böckerna av John Marsden. Historien kretsar kring de ungdomar som lyckats fly och gömma sig från den militära styrka som invaderat deras hemland Australien. Sammanlagt finns sju böcker och jag rekommenderar att du läser dem med några veckors mellanrum. Serien är lättläst, spännande och passar både till tjejer och killar. Den är inte lika bra som Hungertrilogin i att fånga ungdomar som har svårt med läsande, men inte långt efter.

Det är svårt att skriva en sammanfattning kring flera böcker i en serie utan att avslöja alltför mycket. Böckerna blir mörkare ju mer tid som går och krigets hemska sidor väcker alltmer arga känslor. Jag blev riktigt förvånad över slutet då författaren valde att avsluta serien på ett annat sätt än jag förutspått.
Jag har läst att det finns två ytterligare böcker som enbart berättar kring Ellies liv, men jag anser att historien kring invasionen av Australien avslutades på ett bra sätt och att jag vill stanna där.

Förlag: Bonnier Carlsen
Sidor: 255
Översättare: Elsa Svenson
Orginaltitel: The third day, The frost
Utgiven: 2000
Övrigt: del 3 i serien
Genre: ungdom

Alexander McCall Smith - Vackra flickors lott


Jag är oftast lite tveksam till att lyssna på ytterligare en bok om damernas detektivbyrå. Baksidans text känns tråkig och Babben Larsson är inte längre uppläsare. Då är det tur att jag omvärderar och börjar lyssna eftersom livet kring Mma Ramotswe är intressant och givande. Intressant utifrån att den ger en annorlunda syn på saker jag tar för givet t.ex. vad är DNA? Ordet har vid bokens tid precis nått Botswana och DNA beskrivs då som något Gud använder sig av för att bestämma vårt utseende. Det senaste inom kriminologin är att en människas kranium kan bestämma vem som är en brottsling. Jag tänker tillbaka på att Sverige var det första landet i världen att inrätta en statlig intuition för rasbiologisk forskning (1922). Syftet var att skilja olika människoraser åt genom att identifiera fysiska kännetecken som ansågs ärftliga. Forskningen antog senare politiska åsikter då personer som ansågs vara undermåliga att skaffa barn tvångssteriliserades.

I Vackra flickors lott drabbas Mma Ramotswe blivande man av en depression, en sjukdom som är relativt ny att diagnosticeras med i Botswana. Mma Ramotswe får ta hjälp av sin trogna assistent Mma Makutsi som nu får hjälpa till att driva bilverkstaden och detektivbyrån. De kämpar på skilda håll med en giftmörderska och att bestämma vem som ska bli nästa Ms. Botswana.

Damernas detektivbyrå rekommenderas skarpt om du letar efter avkoppling i vardagen. Den ger dig inblickar i en annan kultur där vardagsbekymren inte stämmer överens med de vi möter hemma i Sverige. Författaren lyckas bra med att väva in lyssnaren i Botswanas historia och att ge nya perspektiv på mänskligt beteende.

Betyg: 6

Förlag: Damm förlag
Speltid: ca 7 h
Uppläsare: Pia Johansson
Utgiven: 2005
Översättare: Peder Carlsson
Orginaltitel: Morality får Beautiful Girls
Övrigt: Del 3 i Damernas detektivbyrå
Genre: skönlitteratur

söndag 21 augusti 2011

Nomi Novik - Tongues of serpents


Jag har alltid fascinerats av den fantasi författaren måste besitta då hon tar delar av historien och lägger till något nytt men bevarar ändå det historiska flödet korrekt. Jag har läst alla böcker av Novik i serien om Laurence och hans drake Temeraire. De finner sig mitt i eran av sjöfarare där britterna är regerar över haven. Drakarna är rekryterade i kampen mot Napoleon och kämpar tillsammans med sin besättning från luften.

Laurence och Temerarie befinner sig på ett lastfartyg på väg mot den brittiska straffkolonin Australien. De är förbjudna att återvända till Storbrittanien på grund av deras tidigare handlingar. Med sig har de tre drakägg som ska utgöra grunden för den drakkoloni som ska byggas upp i landet.

Språket i boken är makalöst, bra återgivet ur ett historiskt perspektiv. Stundom måste jag vända mig till sambon som är mitt levande uppslagsverk när det gäller udda, engelska ord. Beskrivningen av Australien i en tidig gryning av invandring är realistisk och trovärdig. Detta till trots så är tyvärr Tongues of Serpants den största besvikelsen i serien. Tempot och handlingar är otroligt sega och jag saknar framförallt luftstriderna. Jag tvingas stundom ta till metoden att skumläsa för att orka fortsätta. Handlingen blir bättre mot mitten av boken, men karaktärernas resa genom Australien är ändå i ett stiltje.

Den negativa kritiken till trots så kommer jag ändå fortsätta att följa Temeraires resa. Den har tagit mig genom Asien, Europa, Afrika och nu Australien i ett historiskt perspektiv och jag anar att nästa anhalt blir Amerika.

Betyg: 4

Förlag: Ballantine
Utgiven: 2010
Serie: del 6

Författarland: USA
Genre: roman, fantasy

torsdag 11 augusti 2011

Christopher Paolini - Eragon

Omläsning
Eftersom Christopher Paolini äntligen släpper den avslutande delen i serien om Eragon och draken Saphira är det hög tid att läser om de tre första böckerna. Jag tog beslutet att lyssna igenom dem för lite variation, vilket var ett lyckat beslut. Den fjärde boken Inheritance släpps den 8 november.

Eragon befinner sig på jakt i the Spine, inte många andra jägare vågar sig till de fruktade bergen så jakten brukar vara god. Eragons byte skräms plötsligt iväg av en kraftigt ljussken. När Eragon undersöker platsen finner han en mystisk, blå sten som är ovalformad. Han bär hem stenen i tron att den kan införskaffa familjen några slantar. Stenen visar sig svårsåld då ingen köpman kan bestämma dess värde. En natt uppfattar Eragon mystiska ljud som verkar härröra från stenen och vid närmare granskning börjar den spricka.

Jag brukar gilla Tomas Bolmes röst framförallt när det gäller deckare, men när det gäller att gestalta en tonåring och hans drake misslyckas han rätt brutalt. Eragons röst fungerar bitvis men Saphiras röst en skam för ett så magnifikt och mäktigt djur. Jag blir också irriterad över den svenska översättningen då geografiska namn direktöversätts t.ex. The Spine blir Ryggraden. Ljudbokens första skivor har ett långsamt tempo och hastigheten höjs inte förens vid skiva 10. Jag ser fram emot att börja lyssna på nästa bok, Eldest.

För er som har sett filmversionen av Eragon, glöm att ni sett den och intala er själva att den inte existerar. Den är en av filmhistoriens sämsta försök att göra en film av en känd bok.

Betyg: 6

Förlag: Bonnier audio
Speltid: 20 h
Översättare: Kristoffer Leandoer
Uppläsare: Tomas Bolme
Utgiven: 2009
Övrigt: Inheritance book 1 (2003)
Mitt tidigare betyg: 7
Genre: fantasy


lördag 30 juli 2011

Suzanne Collins - Revolt


Katniss återhämtar sig från skadorna efter striderna i arenan. Hon börjar alltmer känna pressen i att axla rollen som frontfigur för rebellarmén. Peeta är infångad av Snows soldater och blir antagligen torterad till döds. Gale lyckades rädda ett hundratal invånare från distrikt 12, vilket inkluderar Katniss mamma och syster. De bor nu i den underjordiska staden i distrikt 13 och anpassar sig nu till ett nytt liv samtidigt som staden förbereder sig inför de kommande striderna mot huvudstaden.

Suzanne Collins beskriver krigets fasa på ett ingående sätt. Här skyddas ingen under orsaken att detta är en ungdomsbok. Katniss drabbas alltmer av ångest och frustration ju mer nära och kära hon förlorar. Hennes roll i kriget gör henne frustrerad då hon inte kan delta i frontstiderna. Hennes enda mål är att döda president Snow. Collins skapar fantasifullt, hemska dödsmaskiner och drar sig inte för att vissa den allra mörkaste sidan av ett krig. Berättelsen tar många oväntade vändningar och slutet överraskar. Jag riktar lite kritik till att författaren tagit bort vissa avsnitt dvs. läsaren får inte uppleva vissa händelser utan de återberättas i efterhand av antingen Katniss eller någon i hennes närhet.

Revolt är den avslutande delen i Hungerspelstrilogin. Jag gjorde ett misstag i att vänta alltför länge med att läsa den sista boken, vilket medför att jag har svårt att placera alla namn till händelser i tidigare böcker. På länken kan ni intresserade se bilder på vilka som ska gestalta Gale och Peeta i filmen http://hungergamesmovie.org/

När väl filmen har premiär hoppas jag att de delar upp den i fler och inte kör trilogin på en film. Effekter och scenografi måste slå mig med häpnad (detta har jag upplevt vid Sagan om ringen och Transformers) och eftersom hungertrilogin i sin helhet utspelar sig utifrån Katniss perspektiv läggs en stor press på skådespelarens gestaltning.

Betyg: 7

Förlag: Bonnier Carlsen
Sidor: 329
Utgiven: 2010
Originaltitel: Mockingjay (2010)
Översättare: Lena Jonsson & Emma Jonsson Sandström
Genre: ungdom, framtid, sfi

onsdag 27 juli 2011

Torey Hayden - Burpojken


Kevin är 15 år och har bott i olika intuitioner sedan 8 års ålder. Ingen vet om Kevin kan prata för ingen har hört honom göra det. Hans journal är full med håll till vad som hänt i hans förflutna som kan ha gjort honom till den rädda tonårspojke han är idag. Kevin gömmer sig under bord omgivna av stolar för skydda sig själv mot en fara ingen kan identifiera. Han är livrädd för gångjärn, spiraler och vatten. Det sistnämna tillsammans med en illaratad akne har gjort honom till en stinkande, ful tonåring. Torey Haden tar sig nu ann fallet ”Burpojken”.

Jag brukar någon gång vartannat år lyfta ner en av Torey Hadens böcker från hyllan och läsa om hennes arbete med barn som liter av självvald mutism, som lärare finner jag ett intresse att läsa om Hayden framsteg och metoder med barnens utveckling dock blir det oftast för mycket av det goda dvs. jag skulle vilja läsa mer om misslyckanden. I boken finns bakslag, men jag anar att allt kommer sluta till det bättre. Burpojken är lite av en loop och Kevin tar upp 80 % av boken. Jag är van att Hayden arbetar utifrån flera karaktärer som gör att mitt intresse hålls vid liv. Den är otroligt lättläst och jag blir stundom imponerad av Haydens envishet och mod.

Boken ger en bra inblick och gestaltning av 80-talets USA med traditionella klassrum där det är svårt att gå utanför givna ramar. Standarden är att behandla barn som upplevt psykologiska händelser utifrån Freude eller Leclaire tankar.

Om du inte har läst något av Hayden tidigare verk rekommenderar jag att du antingen börjar med Skymningsbarn eller Rävungen. Torey skriver på sin hemsida om alla sina barn och hur det har gått för dem http://www.torey-hayden.com/swedish/murphys_boy.htm.

Betyg: 4

Förlag: Natur&kultur
Sidor: 322
Utgiven: 2004
Översättare: Dorothee Sporrong
Orginaltitel: Murphy’s boy (1983)
Genre: fakta?

måndag 25 juli 2011

Leopold Brunner - Den ofrivillige soldaten


Det här är Leopold Brunners berättelse om att vara en österrikare i Hitlers krig. När Tyskland ockuperade landet gick många österrikare frivilligt in i den tyska armen andra hade inget val. Leopolds berättelse börjar innan kriget och avslutas med hans befrielse från fånglägret i Frankrike 1946. Han återger enbart händelser kring krigsslutet 1945. Boken avslutas med ett efterord av hans son Ernst som berättar om familjens flytt till Sverige.

Den ofrivillige soldaten är en mycket human berättelse som påpekar att det fanns soldater som slogs på den andra sidan. Skildringar och historieberättande från andra världskriget sker ofta ur ett västerländskt perspektiv vilket gör att det är lätt att missa eller förbise soldaterna som slogs på den förlorade sidan. Vad hände med soldaterna efter krigsslutet och hur behandlades de? Ett ofta saknat kapitel i historieboken.

Leopolds berättar ur ett realistiskt perspektiv och med en glimt av humor återger han kriget och fångenskapen, men den återger samtidigt krigets meningslösa vansinne.

Leopold är född i Heinfeld, Österrike 1916 och är nu bosatt i Visby på Gotland.

Betyg: 6
 
Förlag: Storyside
Speltid: 10 h
Utgiven: 2010
Uppläsare: Per Ragnar
Översättare: Niclas Sennerteg
Genre: fakta

lördag 23 juli 2011

Justin Cronin - The passage


The passage (på svenska ”Flickan från ingenstans”) är för mig en av årets stora läsupplevelser. Jag vill inte avslöja något i handlingen utan lämnar det åt er själva att upptäcka, baksidans text gör den inte rättvis. Se den som en resa genom en förändrad framtid. Ett tips är att köpa den inbunden då pocketutgåvans text är packad med ord.

Språket i boken är underbart och djupt. Uppladdningen för vad som ska komma smyger sig sakta fram vilket gör det omöjligt att lägga undan boken. Små, små smulor lämnas ständigt i början av boken att världen inte är den normala som vi lever i t.ex. reste sig aldrig New Orleans efter Katarina utan är numera ett industriområde med ett förgiftat sumpträsk. Det går inte att vända sidorna fort nog men ändå vill jag inte att berättelsen ska sluta.Boken är en upplevelse utöver min egen fantasi och den är ganska livlig. Min hjärna arbetar för högtryck med att förutspå nästa händelse. Med detta menar jag å menar jag inte att den är fylld av övernaturliga inslag utan att författaren har skapat en välbalanserad berättelse mellan fiction och verklighet.

The passage är den första delen i en trilogi. Del 2, The Tweleve utkommer 2012 och The city of mirrors utkommer 2014 Enligt Wikipedia har Ridley Scotts produktionsbolag köpt upp rättningheterna till boken. John Logan som är manusförfattare till Gladiatorn ska skriva manuset till The passage.

Min bokblogg har existerat i 3 år i oktober och det här (troligen) den tredje gången jag sätter toppbetyg på en bok. Det finns nu bara en sak du kan göra, antingen springa iväg till närmaste bokhandel eller gå in på amazon (de är snabbast) och beställa boken.

Betyg: 10

Förlag: Ballantine books
Sidor: 766
Utgiven: 2010
Svensk utgåva: Flickan från ingenstans (2011)
Författarland: USA
Övrigt: Passagetrilogin del 1
Genre: skönlitteratur

onsdag 20 juli 2011

Mats Strandberg - Cirkeln


De är de utvalda. Från början var de sju men de har redan förlorat en så nu återstår sex. Som utvald måste de bekämpa ondskan som hotar deras hemby. Samtidigt måste de kämpa mot händelser och upplevelser som tidigare gäckat deras liv och undvika att missbruka sina krafter. Inget av detta är lätt om man är sexton år och precis har börjat gymnasiet.

Jag är positivt överraskad av den här boken. Invasionen av recensioner har spridits mellan bloggar och jag har gjort mitt bästa att förbli neutral genom att inte läsa dem. Det ska nu bli intressant att titta runt om andra gillar Cirkeln lika mycket som jag.

Jag gillar att författarna har med fler än en karaktär i huvudrollen det gör att handlingen inte blir tråkig och att det blir lite av en utmaning för mig som läsare att hålla ordning på dem. Det är en samling mycket skiftande ungdomar som var och en har sina svårigheter och plågor. Handlingen är intressant och den skapar många frågor som jag antar kommer få svar i kommande delar. Boken innehåller en lagom dos av övernaturlighet och magi vilket borde passa dig som inte tidigare läst eller är särskilt förtjust i fantasy. Själv tycker jag det är för lite magi och alldeles för mycket tonårsbekymmer. Jag jobbar själv som lärare och anser att den miljö som beskrivs i boken mer passar in på högstadiet än gymnasiet. Med miljön menar jag mobbning och hur eleverna för övrigt beter sig i skolan.

Cirkeln är början på något fantastiskt inom svensk fantasy. Jag hoppas författarna lyckas leverera en lika bra fortsättning 2012.

Betyg: 8

Förlag: Rabén & Sjögren
Sidor: 515
Utgiven: 2011
Författarland: Sverige
Övrigt: Del 1 i Cirkeltrilogin
Genre: ungdom

Unni Drougge - Bluffen


Berit Hård känner sig uttråkad över sitt uppdrag på den årliga bokmässan. Stämningen ändras drastiskt då författaren Jan Guillou blir överfallen och stucken med ett föremål. Berit är lyckligtvis i närheten och lyckas film större delen av händelsen. Tack vare lite hjälp av Leif GW Persson lyckas hon sälja filmen dyrt till högstbjudande media. GW erbjuder Berit är välbetalt jobb, vilket hon efter en viss tvekan går med på. Hon ska undersöka vad författaren Unni Drougges nästa bok kommer att innehålla. Jobbet tar oväntade vändningar och Berit vet snart inte vilken sida hon stödjer.

Boken innehåller härliga hopp mellan betraktarna vilket gör att jag får höra vad Berit tänker och vad personen som pratar med Berit tänker. Författaren gör ett fantastiskt och roligt jobb i att driva med samtiden, där kritiken framförallt riktas mot bokförlag och kända författare. Boken tar oväntade vändningar och det är inte bara Berits liv som illustreras utan även Unni och andra väver sig samman. Intrigerna tätnar mot slutet där allt eskalerar. Jag är lite besviken att författaren inte tar berättelsen ända till slutet utan bitvis avslutar den i epilogen. Det står klart och tydligt att boken inte är baserade på verkliga personer så varför fega med slutklämmen?

Bluffen innehåller många roliga scener som får mig att le när jag vandrar fram genom skogen. Den roligaste innehåller en reptil och en chiwawa, egentligen är det hemskt att skratta till händelsen men det gick inte att undvika.

Jag rekommenderar alla att ge sig in i Berits värld. Den är fylld med humor, tragiska människor och starka viljor. Gestaltningen av samtida författare (ej baserade på verkligheten;) är fantasifull och innehåller nog en smula av sanning.

Betyg: 6

Förlag: Massolit
Speltid: 15 h 40 min
Utgiven: 2010
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Författarland: Sverige
Genre: deckare, roman

måndag 18 juli 2011

Rachel Ward - Döden i dina ögon


Döden i dina ögon är berättelsen om Jem som är född med en gåva eller enligt henne en förbannelse. Varje gång Jem tittar en människa i ögonen ser hon dess siffror dvs. det datum som just den människan ska dö. Insikten om förmågan uppdagades när Jems mamma tog en överdos och dog på det datum som hennes siffror visade. Gåvan har gjort att Jem blivit en ensamvarg då hon inte vill se sina jämnåriga i ögonen, hennes enda vän är den gänglige Spider. En dag hänger hon och Spider vid the London eye och hon upptäcker att alla människor som befinner sig i kön till attraktionen har samma datum. Jem inser att något hemskt kommer att inträffa så hon och Spider flyr platsen.

Jag gillar idéen med Döden i dina ögon, den är unik och nyskapande. Berättelsen väcker många frågor och tankar kring utanförskap och mobbning samt nära vänskap. Tyvärr stannar mina ovationer där då berättelsen inte kan leverera något intressant. Författaren har skapat en unik idé men kan inte utnyttja den. Jag ser flera vägar som Jem kan gå men den som författaren valt är enormt tråkig.

Jag hoppas att ni kan hitta något mer positivt med Jem och Spider och deras berättelse än vad jag kan göra.

Betyg: 4

Förlag: B Wahlströms
Sidor: 301
Utgiven: 2010
Författarland: Storbrittanien
Översättare: Barbro Lagergren
Originaltitel: Numbers (2009)
Genre: ungdom

Herman Lindqvist - Ludvig XIV


Namnet Solkungen hänvisar naturligtvis till Ludvig XIV, regenten över Frankrike under åren 1643 till 1715. Han är son till Ludvig XIII som är kung under eran med de tre musketörerna. Ludvig XIV blir kung under unga år och hann därför vara kung längre än någon annan - i 72 år. Han påbörjade byggandet av det magnifika slottet i Versailles vilket inkluderar spegelsalen. Under Ludvigs era växte hovlivet i Frankrike till sin största prakt vilket tillgav honom smeknamnet Solkungen. Han flyttade hovet till Versailles och samlade kring sig konstnärer, dramatiker och musiker som förgyllde vardagen. Allt detta slöseri och de många krig som samtidigt utkämpades körde landets ekonomi till botten, vilket sedan eskalerade under Franska revolutionen 1789.

Jag gillar att Herman Lindqvist läser upp sina egna böcker. Hans röst gör mig glad och det är ett nöje att lyssna sig igenom hans verk. Tyvärr har jag en tendens att stänga av mina öron och missa delar av berättelsen. Jag vet inte om det beror på trötthet eller att Hermans röst får mig att sväva iväg i historiens vingslag. Herman har gjort ett gediget forskningsarbete kring Ludvigs liv och handlingar. Han har en fantastisk förmåga att gå in på minnesvärda delar som gör att jag minns delar i Ludvigs liv och tiden han lever i. Kritiska röster har hörts mot att Hermans bok innehåller faktafel, men jag har för lite kunskap för att påpeka något. Jag har läst att boken innehåller många bra färgbilder vilket jag saknade under lyssnandet. Det här är en bra bok även om du inte har ett enormt historieintresse.

Betyg: 5

Förlag: Bonnier audio
Speltid: 8h 30 min
Utgiven: 2011
Uppläsare: Herman Lindqvist
Författarland: Sverige
Genre: Fakta

fredag 15 juli 2011

Pittacus Lore - I am number four


John Smith ser ut som en vanlig tonåring och han gör sitt bästa för att smälta in som vem som helst på skolan. Tyvärr brukar inte vistelsen bli lång för John då han flyttar ofta flyttar runt. Hans guardian Henri har till uppdrag att träna och skydda John från de fruktade Mogadorians som invaderat deras hemplanet. Vid minsta misstanke om att de blivit upptäckta flyr John och Henri till en ny stad. Alex är en av åtta barn som lyckades fly från hemplaneten Lorien och som nu gömmer sig på Jorden. De är skyddade av en besvärjelse där de endast kan dödas i en viss sekvens. John är nummer fyra och de tre första har redan dödats vilket gör att han står näst på tur. Samtidigt börjar Johns krafter att visa sig vilket inte är det lättaste att dölja bland jämngamla tonåringar.

Jag gillar den skapande idéen med I am number four. På planeten Lorien lever invånarna i symbios med naturen vilket har gjort att de utvecklat krafter inom de olika elementen. En dag invaderas de av en främmande planet som är ute efter Loriens naturresurser. Trots sina elementkrafter lyckas invånarna inte besegra invasionsstyrkan. Innan allt är förlorat samlar de ihop ett antal barn och vuxna på ett flyktplan som sätter kurs mot planeten Jorden. Med andra ord en bra uppladdning för storyn. Tyvärr lyckas man inte leverera resten av berättelsen, visst är den bra men det blir för mycket tonårstjafs och Svenssonliv istället för att fokusera på en spännande science fictionberättelse. Den har stundom lyckats att prestera men det sker alltför sällan. Jag var dum nog att dessutom titta på filmatiseringen av boken efter utläsning, vilket var ett enormt misstag då filmen var katastrofalt dålig.

Jag läste nyligen att nästa bok i serien kommer ut i augusti och jag funderar fortfarande på om jag bör eller inte bör läsa den. Troligen blir det så :)

Betyg: 5

Förlag: HarperCollins
Sidor: 448
Utgiven: 2010
Filmatiserad: 2011
Författarland: USA
Övrigt: Pittacus Lore är pseudonym för Jobie Hughes och James Frey
Genre: ungdom, science fiction

torsdag 14 juli 2011

Niceville blir film

Eller snarare har redan blivit. Niceville (The help) har svensk premiär den 23/9.

Ninni Schulman - Flickan med snö i håret


I den värmländska staden Hagfors hittas en flicka mördad i källaren vid en sommarstuga. Ingen tycks känna vid flickan och polisen står utan ledtrådar. Tidigare har sextonåriga Hedda försvunnit efter en nyårsfest. Poliserna Petra och Christer tar sig ann fallen och det visar sig att Hedda haft en hemlig romans. Journalisten Magdalena är återinflyttad från Stockholm. Hon hoppas få en nystart efter en jobbig skilsmässa. Hon blir intresserad av fallen med flickorna vilket leder henne in på ett helt annat sidospår.

Flickan med snö i håret är en fantastisk debut av Ninni Schulman. Jag brukar anse att den svenska deckarvärldens böcker liknar varandra till tristess, men Schulman har lyckas få mig intresserad genom hela berättelsen. Faktorer som påverkar är att den är kort och uppläsaren Angela Kovács är kanon. Boken har en bra balans mellan familjeliv och mordgåtor att den utspelar sig i Värmland och att flera städer tas upp som jag själv passerat eller bott i förstärker intresset. I boken finns det en polis vars handlande får mitt blod att koka och väcker frågan om vem som kommer först familjen eller att fånga en mördare.

Betyg: 6

Förlag: Bonnier audio
Speltid: 13 h
Uppläsare: Angela Kovács
Författarland: Sverige
Utgiven: 2010
Genre: deckare

onsdag 13 juli 2011

Vill du vinna ett paket hem till din brevlåda?


Jag rensar ut lite inför stundande flytt. I paketet som jag lottar ut finns ljudboken Bluffen och filmerna som du ser ovan. Det enda du behöver göra för att delta är att skriva ditt namn och din adress i kommentarfältet samt ge ett ditt tips på en bra bok som jag borde läsa. Jag lottar sedan en vinnare.

Lycka till !

tisdag 12 juli 2011

Nick Perumov - Trä och diamantsvärdet II


Resan fortsätter för karaktärerna i Trä och diamantsvärdet. Kejsardömet Melin raseras nu av inbördeskrig. Folkslag slåss mot folkslag när fokus borde ligga på en oväntad, stark fiende som reser sig ur underjorden. I Svarta staden når striden sitt klimax och trollkarlarna tar till att mer desperata metoder för att stoppa Kejsarens framfart. Agata gör samtidigt allt för att återta Dankernas träsvärd Immelstorn med svärdet kan äntligen Dankerna slå tillbaka mot människorna som förtryckt dem i århundraden. Trollkvinnan Klara Kummel försöker övertala magikerna i Dalen att gå i strid mot de underjordiska för att rädda Melin.

Jag blir alltmer engagerad i Perumovs värld och har redan varit och lånat nästa del på biblioteket i Karlskoga. Jag anar att berättelsen kommer vävas in i det gamla talesättet ’din fiendes fiende är din vän’ då en stor ondska vaknar i underjorden. Likt en klassisk fantasyvärld så är karaktärerna sammanbundna med varandra och jag anar att de kommer mötas i kommande verk. Personerna är inte alltigenom goda, de kommer göra allt för att uppnå sina mål och därmed stoppa allt och alla som är ett hinder i vägen.

I bokhyllan står en annan serie av den ryska författaren Nick Perumov som väntar på att jag ska öppna första sidan. Jag ser också dock fram emot att köpa och läsa Alvklingan av samma författare. Alvklingan utspelar sig i Tolkiens Midgård 300 år efter händelserna i Härskarringen.

Betyg: 6

Förlag: Ersatz
Sidor: 464
Författarland: Ryssland
Utgiven: 2007
Genre: fantasy

måndag 11 juli 2011

Anne B. Ragde - Arseniktornet


Det här en berättelse om tre generationer. Berättelsen startar med Therese och följs sedan av modern Ruby och därefter mormor Malie. Therese höll mycket av sin mormor medan andra avskydde hennes som pesten, framförallt Ruby. Ruby har under hela sitt liv fått skulden för att moderns teaterkarriär upphört. Mitt i allt detta finns prästsonen Mogen, en toffelman som går med på att gifta sig med Malie.

Arseniktornet är stundom värd att lyssna på. Författaren har valt en annorlunda berättelsegång då hon inte hoppar mellan karaktärerna utan berättar allt i ordningen som jag tidigare beskrivit. Den är en idé som stundom fungerar då jag kan fokusera helt på varje person utan en hopblandning. Jag får också omvända min syn på tidigare personer när det berättas ur en annan synvinkel. Det som är synd är att jag glömmer bort mycket ur Thereses perspektiv eftersom berättelserna blir långa och jag färgas av den person jag lyssnar på. Jag har ingen bra lösning på problemet men kanske att hitta en berättelseform där det finns en kombination av båda metoderna En trilogi hade kanske varit en lösning.

Arseniktornet är okej, men jag tröttnade efter ett tag, troligen på grund av att jag inte fann berättelsen tillräckligt intressant. Den är skickligt skriven och författaren har en talang att gestalta detaljer. Den innehåller stundom bra skildringar av Danmarks historia framförallt under andra världskriget, men jag som historieintresserad vill ha mer för att höja upp betygen.

Betyg: 4

Förlag: Bonnier Audio
Speltid: 13 h
Utgiven: 2010
Författarland: Norge
Uppläsare: Angela Kovács
Genre: roman, skönlitteratur

torsdag 7 juli 2011

Tack Massolit förlag

Jag blir alltid lika glad när ett bokpaket trillar in i brevlådan. Idag är det en ljudbok av Unni Drougge. Det ska bli intressant att lyssna på Bluffen.

Elisabet Nermert - Bortom stjärnan


Jag har lyssnat på alla Elisabet Nemerts utgivna ljudböcker. Hon har en fantastisk förmåga att återskapa en berättelse baserat på historiska händelser. Hon har tidigare återskapat den franska revolutionen, Kretas tjurakrobater, Gotland vid Hansans era, Italien under renässansen och i detta verk Jerusalem och Rom kring Kristi födelse. I huvudrollen står alltid en stark kvinna (om än något stereotyp) som kämpar mot ödet och en manlig dominans.

Judinnan Sofia växer upp i staden Betlehem under perioden då romarna ockuperar Palestina. Ödet leder henne från sitt hem via Alexandria och Rom. Tack vare sina förmågor lyckas hon nå oanade höjder.

Jag kan störa mig på vissa brister i historieberättandet t.ex. att de skulle använda handväskor, läsa böcker och att romarna skulle ha middagsbjudningar med kebab och falukorv sittande vid ett bord. Jag anar också att delar av religionshistorien har sina brister. Detta gör mig irriterad då jag vill ha korrekt angivna delar av historien framförallt från en adjunkt i historia.

Mitt stora problem med boken är att den är så överfull med kärlek och känslor. Karaktärerna har svårt att hitta den stora kärleken och begår misstag efter misstag i en mycket förutsägbar handling. Uppläsarens röst har en manisk förmåga att binda mig fast i berättelsen utan att mista en stavelse. Tyvärr är rösten alltför prinsesslik att jag då och då får kräkreflexer över alla kärleksförklaringar.

Betyg: 4

Förlag: Earbooks
Speltid:18 h 24 min
Uppläsare: Louise Reader
Utgiven: 2007 (2002)
Författarland: Sverige
Genre: roman

onsdag 6 juli 2011

Suzanne Collins - Fatta eld


Fatta eld är del 2 i Hungertrilogin. Serien har beskrivits som den bästa att få ungdomar att börja läsa och jag kan bara hålla med då den är fantastisk. Serien innehåller spänning, äventyr och action. Har du inte läst den första delen ska du sluta läsa nu eftersom alltför mycket avslöjas i min recension av Fatta eld.

Katniss har anlänt hem till distrikt 12 efter att ha vunnit hungerspelen tillsammans med Peeta. Hon hoppas att vinsten i Hungerspelen ska leda till ett lugnt och rikt liv men hennes och Peetas handlingar under spelen har väckt revolttankar hos distriktens befolkning. Bevakningen av distrikten ökar och Katniss får stränga order att inte ytterligare späda på revolten. Hon och Peeta åker på sin segerturné genom distrikten och känner allt mer av att något inte står rätt till. När det är dags för dragningen av årets Hunderspel vänder spelledarna upp och ner på ordningen och Katniss står inför sitt livs värsta déjà vu.

Jag älskar del två i kaostriolgin, den är bättre än den första delen. Jag ser nu att resultateten av min väntan att läsa del 2 nu har gett resultat. Mitt betyg av boken är högt och jag ser nu fram emot några veckors väntan innan jag kommer läsa den avlutande delen.

Nu borde filmatiseringen av hungerspelen ha startat. Mina förväntningar på skådespelare och effekter är gigantiska. Jennifer Lawrence gör rollen som Katniss.

Betyg: 9

Förlag: Bonnier Carlsen
Sidor: 318
Utgiven:2010 (Catching fire,2009)
Författarland: USA
Genre: ungdom, fantasy

söndag 26 juni 2011

Johannes Källström - Offerrit

Offerrit är Örebroförfattaren Johannes Källströms andra bok. Hans debut Mörkersikt är enligt mig lysande och du kan läsa min recension under författarregistret.

I ett litet brukssamhälle börjar de styrande i kommunen alltmer gå på sina knän då ortens stora industri läggs ner. Kommunalrådet Svea Rudolfsson börjar inse att hennes samhälle snart kommer avfolkas om inget sker. Hon får kontakt med den välbärgade, designern Oscar Vigelius som erbjuder sig att gå in med pengar för ortens överlevnad. Det enda han kräver i gengäld är att alla i samhället välkomnar honom hem. Svea tycker anspråket är lite bisarrt men är nöjd med att få in pengar. Personer som är involverade kring projektet med Vigelius börjar plötsligt försvinna spårlöst och kvar finns endast tända ljus och bibelcitat. Vem är egentligen Vigelius?

I mörkersikt valde författaren att dela upp boken i olika short storys. Offerrit är dess motsats och består av en berättelse. Källström har en förmåga att lyfta fram skräckberättelser i det svenska folkhemmet. Han bok startar som en klassisk deckare och som vävs samman med allt mer skrämmande händelser. Tyvärr blir handlingen för lång och tråkig vilket framförallt beror på att den mest liknar en grå deckare. Jag är ute efter en hårresande berättelse som gör att jag inte vill släcka ljuset vid kvällstid, vilket jag fick i Mörkersikt. Persongalleriet är tråkigt och jag lockas inte att hänga med i handlingen utan skum läser för att se om slutet kan leverera en poäng som höjer mitt betyg.

Betyg: 5

Förlag: Massolit
Författarland: Sverige
Uppläsare: Anders Ekborg
Utgiven: 2010
Speltid: 13 h
Genre: thriller

lördag 25 juni 2011

Patrick Ness - Tystnaden i bruset

Tystnaden i bruset är del 1 i Kaostrilogin av Patrick Ness. Todd är den yngsta pojken i en stad som består av enbart män. Kvinnorna har utrotats i kriget mot Utangerna. Alla män är telepatiska vilket medför att de kan höra varandras tankar…hela tiden. Det går inte att stänga av bruset utan det är en del av vardagen även om många inte klarar av förmågan så bra. Todd kan också höra djurs tankar vilket inte är så upplyftande utifrån deras intelligensnivå. En krokodil säger enbart ”mat, mat” och Todds hund är mest intresserad av att berätta om bajs och ekorrar. En dag händer något makalöst då Todd upptäcker en ”lucka” i bruset. Luckan eller området är alldeles tyst och det existerar inte något brus. Tystnaden visar sig vara en annorlunda varelse - en flicka. Todd förstår inte varför hon fortfarande är i livet och varför stadens invånare nu börjar jaga honom och flickan. Under flykten får Todd lära sig sanningen om den Nya världen som han växt upp i.

Jag gillar när en bok biter tag direkt i läsaren från första sidan. Jag har fått upp ögonen alltmer för postapokalyptiska böcker. Patrick Ness har lyckats väva in nya element i genren på ett mycket naturligt sätt vilket gör att berättelsen blir spännande och jag som läsare försöker ständigt komma på teorier och lösningar till hemligheterna i den Nya världen. Tidigare inträffade händelser får sin förklaring ju mer historien kring Todd framskrider.

Berättelsens slut är abrupt och lockelsen att läsa nästa del torde vara stor. Dock har jag skapat teorin att en bok blir bättre om du väntar att läsa uppföljaren. Jag har tidigare läst nästa del i en trilogi eller en serie på en gång (om den utgivits). Tyvärr kan detta leda till att jag tröttnar litegrann och snabbläser för att nå slutet på berättelsen. Löningen på detta är att vänta några veckor och sedan njuta frukten av uppehållet.

Jag skulle gärna ha sett att Patrick Ness sparat några av ”hemligheterna” till resterande delar i trilogin, så att jag fått grubbla lite i uppehållet. Todds språk är fascinerande då han har en viss slang och brister till viss del i sitt ordförråd. Jag finner bara språket charmigt och det passar berättelsen.

Betyg: 8

Förlag: B Wahlströms
Författarland: USA
Utgiven: 2010 (The knife of never letting go, 2008)
Sidor: 420
Översättare: Ulf Gyllenhak
Genre: Ungdom, science-fiction


tisdag 14 juni 2011

Dmitrij Gluchovskij - Metro 2033

 År 2033. Världen ligger i ruiner efter ett ödeläggande kärnvapenkrig och Moskva har förvandlats till en spökstad, kontaminerad av strålning och befolkad av mutanter och monster. De få människor som överlevt har tagit sin tillflykt till stadens gigantiska tunnelbanesystem, där de underjordiska stationerna har omvandlats till små stadsstater med egna ideologier och styrelseskick. En ständig kamp om livsutrymme pågår, alltmedan mörkret och fasan härskar i tunnlarna.

Den unge Artiom ger sig ut på en äventyrlig resa genom metron, på jakt efter ett hemlighetsfullt föremål som ska rädda den mänskliga arten från slutgiltig undergång.
Källa: sfbok

Jag är svag för genren post-apokalyptika överlag och Metro 2033 jobbar väldigt bra med genrens konventioner; världen är ett radioaktivt ödeland, den mänskliga civilisationen ligger i ruiner, varje dag är en kamp, muterade otäckingar, en hel del mystik, och tro och vidskepelse som baserar sig på ”berättelser från förr”, olika trosuppfattningar och olika politiska ideologier. I den här soppan får vi följa den unge mannen Artioms kamp för att rädda sin hemstation. Under resans gång kommer han i kontakt med flera intressanta karaktärer som utmanar både honom och hans livsuppfattning.

Jag tycker att Metro 2033 är väldigt bra. Det färggranna persongalleriet flörtar friskt med epoker från Europas historia och det är något jag uppskattar. Dmitry Glukhovsky hänvisar även till en mängd ryska begrepp, platser och personer vilka förklaras i ett appendix längst bak i boken. Detta gör att boken känns mer verklighetsförankrad och därmed mer äkta vilket är ett stort plus när det gäller denna genre. Handlingen i sig är inget revolutionerande men den är alltid intressant och spännande och man har lätt att sympatisera för huvudkaraktären Artiom. Glukhovsky utmanar också läsaren i sitt författande. Han presenterar väldiga mängder med små iakttagelser och sidohistorier och lämnar det upp till läsaren att själv pussla ihop bitarna. Detta är något jag gillar då jag tycker att det är oändligt mycket roligare att få fantisera ihop något själv än att få det skrivet på näsan. Dessutom stärks Glukhovskys vision om den mystiska metron när man själv får fylla i de rader han lämnat tomma.

Metro 2033 rekommenderar jag varmt till alla som gillar genren på grund av att den jobbar så bra med dess föreställningar. Till alla som inte riktigt är säkra på om de är intresserade av genren rekommenderar jag den för berättelsen om människans livsöde och den mer överhängande filosofiska diskussion som ligger över den huvudsakliga berättelsen som rör människans existens, verkligheten och sökandet efter en högre mening.

Betyg: 9

/Joakim

Genom sin resa i metron passerar Artiom genom 1900-talets världshistoria med nazister, fascism, Castro, Trotski. Det är skrämmande och fascinerande att ledare som Stalin, Che Guevara, Hitler och Trotski så starkt skapar legender och myter som folk tror på oavsett deras handlingar mot mänskligheten. Genom Metro 2033 påpekar Gluchoviskij att mänskligheten är dömda att upprepa sin historia. På en av Metrons stationer försöker en biblisk sekt upplysa Artiom om Gud och skapelsen, men Artiom köper inte berättelsen om Guds barmhärtighet, godhet och att han är förlåtande. Artiom påpekar att Gud offrar sin egen son och till på köpet förråder honom. Det är inte kärlek eller förlåtande.

Under Artioms resa dyker finns små smulor kring den stora katastrofen och ytans utseende. Jag blir lätt frustrerad då jag vill upp till ytan och se vad som finns kvar och framförallt ta reda på om något exemplar av Harry Potter har överlevt. Böcker är för övrigt en populär handelsvara och det är skrämmande att en ”bibliotekarie” är något av det mest hemska som existerar bland lärt folk i metron. En mystisk svart bok försedd med förgyllda bokstäver är en av de mest bevarade hemligheten och jakten på den ett skrämmande äventyr.

Metro är en fenomenal bok och den kommer hamna på topp tio 2011. Metro 2034 har premiär i slutet av juni och mina förväntningar är skyhöga.

Betyg: 9

/Flygaren

Förlag: Ersatz
Sidor: 464
Författarland: Ryssland
Utgiven: 2009 (2005)
Översättare: Ola Wallin
Genre: sfi


Gästbloggaren Joakim

Hej


Jag heter Joakim och är trettio år gammal. Jag har läst hela mitt liv, ibland mer, ibland mindre. Favoritböckerna handlar om övernaturligheter; oavsett om det är i form av fantasy, science-fiction eller skräck. Helst läser jag böcker på engelska för att jag föredrar engelskans variation framför svenskans. Den senaste boken som fängslade mig rent språkligt var Necronomicon, en samling berättelser från författaren H.P Lovecraft; härligt gammaldags språk som krävde att man hade en ordbok bredvid sig. Tur att man har en smartphone!

lördag 11 juni 2011

Ian Sansom - Fallet med de försvunna böckerna


Israel Armstrong kan inte riktigt förstå vilken tröttsam situation han befinner sig i. På samma dag som han ska tillträda som kommunens bibliotekarie stängs biblioteket ner på grund av besparingsskäl. Israel blir då pålurad att köra och driva traktens bokbuss. Bokbussen är dock enbart ett rostigt skal av sin fornstora prakt och någon verkar dessutom ha stulit bibliotekets 15 000 böcker. Israel måste nu försöka finna böckerna i bästa Poirot-anda vilket inte går särskilt lätt i en enorm kulturkrock.

Jag har svårt att kvalificera boken genre. Boken teatriska trailer (baksidan text) och framsidans illustration påminner om en barnbok. Innehållet är lättläst men är mer kopplat till vuxen skönlitteratur.

Israel är en kombination av Mr Bean och karaktären Phil i The Simpsons. Kulturkrockarna som uppstår då Israel flyttar in i det lilla samhället är enorma och svårlösliga. Israels misslyckanden och tafatthet gör mig stundom irriterad istället för road. Stunderna då jag roas till ett leende är sällsynta och jag önskar mest att Patrick Jane från The Mentalist kan hoppa in och lösa mysteriet på en handvändning. Boken levde inte upp till mina förväntningar, men kanske kommer del 2 i trilogin att göra det.

Betyg: 4

Förlag: Massloit
Sidor: 327
Utgiven: 2011 (2006)
Författarland: England
Översättare: Öyvind Vågen
Genre: ?