Berit Hård känner sig uttråkad över sitt uppdrag på den årliga bokmässan. Stämningen ändras drastiskt då författaren Jan Guillou blir överfallen och stucken med ett föremål. Berit är lyckligtvis i närheten och lyckas film större delen av händelsen. Tack vare lite hjälp av Leif GW Persson lyckas hon sälja filmen dyrt till högstbjudande media. GW erbjuder Berit är välbetalt jobb, vilket hon efter en viss tvekan går med på. Hon ska undersöka vad författaren Unni Drougges nästa bok kommer att innehålla. Jobbet tar oväntade vändningar och Berit vet snart inte vilken sida hon stödjer.
Boken innehåller härliga hopp mellan betraktarna vilket gör att jag får höra vad Berit tänker och vad personen som pratar med Berit tänker. Författaren gör ett fantastiskt och roligt jobb i att driva med samtiden, där kritiken framförallt riktas mot bokförlag och kända författare. Boken tar oväntade vändningar och det är inte bara Berits liv som illustreras utan även Unni och andra väver sig samman. Intrigerna tätnar mot slutet där allt eskalerar. Jag är lite besviken att författaren inte tar berättelsen ända till slutet utan bitvis avslutar den i epilogen. Det står klart och tydligt att boken inte är baserade på verkliga personer så varför fega med slutklämmen?
Bluffen innehåller många roliga scener som får mig att le när jag vandrar fram genom skogen. Den roligaste innehåller en reptil och en chiwawa, egentligen är det hemskt att skratta till händelsen men det gick inte att undvika.
Jag rekommenderar alla att ge sig in i Berits värld. Den är fylld med humor, tragiska människor och starka viljor. Gestaltningen av samtida författare (ej baserade på verkligheten;) är fantasifull och innehåller nog en smula av sanning.
Betyg: 6
Förlag: Massolit
Speltid: 15 h 40 min
Utgiven: 2010
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Författarland: Sverige
Genre: deckare, roman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar