Review: Morgonstjärnan

Morgonstjärnan by Pierce Brown
My rating: 3 of 5 stars

Äntligen är serien om den röda upprorsmakaren Darrow slut! Jag önskar att jag kunde berätta att det har varit en fantastisk läsupplevelse men mest kan det liknas vid ett tvångsmässigt beteende att nå ett slut. Serien är otroligt våldsam, fyllt med tortyr, grovt språk och psykopatiska karaktärer. Det lämpar sig för elever på gymnasiet, inte för yngre.

Jag går ändå och grubblar på boken och karaktärerna. Det finns inte många science fiction böcker som översatts till svenska, förlagen riktar in sig mer på fantasy och framförallt urban fantasy. Jag gillar att läsa sfi där teknik och universum får mer utrymme. Jag älskar t.ex. Andy Weirs böcker och ser nu fram emot att öppna en ny bok som väntar i bokhyllan.

View all my reviews

Review: Gyllene sonen

Gyllene sonen by Pierce Brown
My rating: 3 of 5 stars

Del 2 i trilogin Rött uppror är nu avklarat. Det gick snabbare och smidigare att lyssna på serien istället för att fysikt läsa den. Boken är otroligt brutal, hänsynslös och blodig med andra ord inte en ungdomsbok utan en vuxenbok inom genren science fiction. Darrow fortsätter sin kamp att störta hierakrisystemet med de färgade, nu som riddare för Mars ledare Augustus. Darrow känner sig alltmer ensam i kampen för de röda. Var är Ares söner? Och varför hör inte Dansaren av sig?

Författaren har ett otroligt tempo i sina böcker, det är lätt att hänga med i svängarna men det är en handling som är mörk och psykiskt tung för Darrow. Författaren är inte lika benägen att döda av sina huvudkaraktärer som George RR Martin, men förmågan att vända på ett tillfälligt lyckligt moment till mörka förluster återspeglas.

View all my reviews

Review: Rött uppror

Rött uppror by Pierce Brown
My rating: 2 of 5 stars

Jag har saknat att läsa böcker inom science fiction genren. Rött uppror innehåller inga överraskningar inom genren den innehåller hierarkier, den lägst ner är ovetande och förtryckt. De utåtagerande/tänkande/kreativa avrättas.

Det jag gillar med boken är att den berättas ur en killes perspektiv. Många böcker inom fantasy/sfi för ungdomar är ur en tjejs synvinkel. I nuläget funderar jag på om ett manligt perspektiv måste innebära ett råare språk, tuffare beteende med avrättningar, mord och lemlästning samt ett fruktansvärt förtryck med våldtäkter, ett framavlade människor som används enbart för sex och njutning (hur unga då?) och allt verkar vara ursäktande utifrån att Darrow är arg och ska hämnas.

Jag har svårt för meningsbyggnanden i boken. Det är versaler överallt till och med två i ett ord. Meningarna är korta och det är svårt att få ett flyt i läsningen. Översättningen känns lite som ett skämt där t.ex. The reaper har översatts till skördemannnen (inte märkbart skrämmande). Författaren måste vara adrenalinstin då det alltid måste hända något i berättelsen. Dock är jag nyfiken på vad bok 2 och 3 har att bjuda på, så jag kommer att läsa klart trilogin.

View all my reviews