För något år sedan såg jag filmversionen av City of Ember och blev helt förälskad. Filmen är underbar på ett lättsamt och oskyldigt sätt. Ungdomsskådespelarna gör ett makalöst jobb och den påminner mig scenmässigt om Syskonen Baudelaires olycksaliga liv.
Människan har förbrukat planeten sista resurser och Jorden går sakta mot sin undergång. De främsta vetenskapsmännen har skapat den underjordiska staden Ember som blir mänsklighetens sista hopp. Staden är skapad för att kunna försörja dess invånare i 200 år. Äldre kvinnor och män är de som ska bebygga staden och vardera förses de med ett spädbarn som de ska sköta och fostra.
Året är 241 och Lina Mayflower ska snart bli vuxen och därmed få dra sitt framtida yrke ur borgmästarens hand. Lina hoppas med hela sitt hjärta att hon kommer bli en Budbärare, då hennes främsta intresse är att springa. Hon börjar dock alltmer se att hennes älskade hem Ember börjar förfalla, de gigantiska glödlamporna som lyser upp staden blinkar ut allt oftare och matransonerna blir allt mindre. En dag hittar Lina en mystisk låda med ett viktigt budskap.
Boken och filmen skiljer sig åt i många avseenden. Jag vill inte gå in på dessa då jag riskerar att avslöja alltför mycket. Jag tycker att filmen är fantastisk och att den lyckats tom bättre än boken som stundom blir lite utdragen. I filmen har de lyckats dölja de frågetecken som dyker upp hos mig t.ex. varför ingen lyckats skapa en båt eller ett vandrande ljus.
Temat kring postapokalytisk efterspel är intressant då författaren valt att inrikta sig på en lite mer ljusare bok än t.ex. Metro och The passage. Jag rekommenderar alla att först se filmen och några månader efteråt läsa boken.
Betyg: 6
Förlag: Random House children's books
Sidor: 179
Författarland: Storbrittanien
Utigiven: 2003
Genre: ungdom, postapokalytisk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar