torsdag 26 mars 2009

Roslund/Hellström, Edward Finigans upprättelse

WOW! En riktig överraskning. Min tidigare erfarenhet av båda dessa författare är från Box 21. Den boken gillar jag skarpt, men Edward Finnigans klart bättre. Framförallt för dig som är lärare och ska diskutera ämnen som dödstraff, en människas värde, amerikanska rättssystmet, deathrow osv.
Boken skapar en stämning där du pendlar mellan ilska, illamående och munterhet. Slutet tog mig totalt på sängen. Jag har aldrig varit med om en så oväntad vändning, även om den också fanns i Box 21.
Historien pendlar kring John Swartz som dömdes till döden vid 17 års ålder för ett mord han inte begått. Man får följa hans historia och framförallt en insyn i hur livet, väntan och slutet på deathrow upplevs.

Betyg: 8



måndag 23 mars 2009

Justina Robson, Selling out

Del två i berättelsen om agent Lila Black. Samma karkatärer återkommer, men det oväntade är att de nya som tillkommer fullkomligt exploderar och snart snurrar allt innehåll i huvudet runt runt. De teknologiska termerna fördubblas också vilket ökar karusellen ytterligare. Den andra delen blev lite av en besvikelse. Robson är tillbaka på Meyers mark med för lite action och för lite sex. Samt att den är så fruktansvärt svår att hänga med att man tappar inresset och enbart skumläser vidare.

Betyg: 5

tisdag 17 mars 2009

Marian Keyes, This charming man

Länge sedan jag vandrade i Keyes värld. Jag älskade verkligen hennes berättelse om familjen annorlunda i t.ex. Vattenmelonen och en Oväntad semester.
Jag gillade denna bok också, framförallt att Keyes går in på mer allvarliga frågor som t.ex. kvinnomisshandel. Dock finns hennes nyckelteman med humor, skratt (många fotgångare och cyklister har gett mig förvånade miner när jag till synes utan anledning börjar gapskratta) och charm fortfarande med. Jag rekommenderar att läsa denna istället för lyssna då många namn i början lätt rör till innehållet. Dock är det svårt att inte njuta och småle åt den irländska dialekten. Fritt val.

Betyg: 6

torsdag 12 mars 2009

Mary Shelley, Frankenstein

Oj, den gick snabbt. Mary Shelleys bok är ett bra smakprov på en liten bok med mycket fyllning. Jag börjar alltmer förstå hur Hollywood och dylika förstör bra böcker genom att antingen göra huvudpersonen till en superhjälte eller motsvarande superskurk. Sedan slänger man in lite action eller varför inte en komedi/parodi. Jag kan dra liknade paralleller till Dr Jekyll och Mr Hyde som jag nyligen läste. Shelleys Frankenstein är så långt borta från bioversionen att man undrar ifall manusskribenterna utgick från fel bok och istället läste Den gode, den onde och den fule eller något av Monte pyton.
Jag rekommenderar er att läsa denna lilla bok. Kanske på en kortare resa då jag vågar säga att den enbart tar 3-4 timmar att läsa. Den kanske inte är den mest spännande eller fantasifulla, men mycket charmig.

Betyg: 5

tisdag 10 mars 2009

Robert Jordan, Knife of dreams


Det var ca två år sedan jag började läsa i Jordans värld. Det tog mig ca 1 år att läsa de 10 första böckerna. Sedan dog tyvärr Jordan och jag gav upp serien. På senare tid har jag förståt att en person som stod nära Jordan har fått uppdraget att slutföra serien Wheel of time.
Så jag tog beslutet att läsa den sista av Jordans böcker (nr 11) som han skrev innan sin död. Det är svårt att skilja hans böcker åt. Det är samma tema med många karaktärer att följa.
Jag gillar serien även om detaljrikedomen väldigt ofta blir för mycket t.ex. ha jag väntat i nästan 3 böcker på ett stort slag och när väl slaget börjar så tar det 2 kapitel innan det händer ngt för Jordan måste beskriva hur vinden viner genom hästarnas man och Rand al Thor tittar ner på sin tatuering och drömmer sig bort...
Jag rekomenderar starkt att lyssna på dessa berättelser än läsa dem. Framförallt för att uppläsarna av den engelska versionen är så suveränt bra.

Betyg: 6

söndag 8 mars 2009

Torey Hayden, Rävungen

Ännu en fantastisk bok av Hayden. Rävungen är berättelsen om 6-åriga Sheila som blir tvångsförflyttad till Haydens skolklass efter att hon bundit fast en liten pojke vid ett träd och tänt eld på honom. Sheila är enbart 6 år men har fått uppleva mer svek och våld än en människa kan få uppleva under en livstid.
Jag får som lärare mycket inspiration och tankar om hur Torey arbetar med sin undervisning. Man blir också förskräckt för hur skolsystemet, missären, agan och mycket mer som påverkar berättelsen. Boken skrevs 1990 och tyvärr har nog inte mycket förändrats.
Jag skulle vilja veta mer om de övriga barnen i Toreys klass för psykiskt handikappade. De andra får stå vid sidan av Sheilas, om än fantastiska och tragiska, historia.
Jag gillar boken, men den slår inte Skymningsbarn.

Betyg: 6