onsdag 23 mars 2011

Katrina Wennstam

Jag har tidigare läst Smuts av samma författare, recensionen gav ett medelbetyg. I Alfahannen lyfter Katarina Wennstam sin litteratur till en högre nivå. Jag är grymt imponerad av persongalleriet och handlingen. Jag inser i efterhand att jag missat hennes bok Dödergök som utspelar sig mellan Smuts och Alfahannen.

Jack Rappe är en av Sveriges stora filmstjärnor. Han vet hur kvinnor ska behandlas. Smicker och gåvor i början som senare ska övergå i påtvingat analsex, våld och förödmjukelse. Många är de flickor som passerat genom dörren till Rappes villa för att sedan lämna den gråtande och ömmande. Människor vet om vad Rappe utsätter kvinnor för men hans kändisskap och popularitet gör att världen blundar. När han en dag hittas brutalt nedhuggen och blödande i sitt eget hem verkar verkligheten ha hunnit ifatt.

Jack Rappe beskrivs så bra i boken att jag tror han är 25-års ålder. Att han i verkligheten är 40 ger en upplysning om att makt och kändisskap kan få en människa att göra precis vad han vill. Spänningen i boken växer och mynnar ut i en rättegång som är superb. Jag är grymt imponerad av Alfahannes glöd. Wennstam gräver sig åter in på vad kvinnor utsättas för. Inte bara våldtäkter utan också utfrysning, övergivande m.m. Budskapet verkar vara att upplysa läsaren om vilka onda handlingar kvinnor utsätts för men vilken är slutpoängen, slutsatsen? Undvik dessa män? Det kunde min bästa kompis ha upplyst mig om. Antagligen hade jag inte lyssnat eftersom kärleken är blind.

Betyg: 8

Förlag: Bonnier Audio
Författarland: Sverige
Utgiven: 2010
Uppläsare: Angela Kovács
Speltid: 10 h 19 min
Genre: Spänningsroman

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar