Det som gör Hermans böcker så underbara är detaljerna. Han beskriver in i minsta händelse hur dagarna i Versaille levdes av de kungliga och då framförallt kvinnornas liv. Att sminket som användes innehöll tungmetaller som kvicksilver och bly eller att varje människa med kunglig börd skulle obduseras efter döden. De stackars kammarjungfruna fick stå med silverbrickor och på dessa placerades den avlidnes organ.
Intrigerna vid hovet var enorma och minsta felsteg, genom brott mot ettiketten, språkmiss eller felsteg följdes av utfrysning och kollektiv mobbning.
Madame de Pompadour har inte enbart gått till historiens om Ludvigs XV älskarinna. Hon var politisk aktiv och gynnade konsten i stor skala. Den sista perioden i Roccoco stilen kallas för Pompadour (1745-1764). Även om det vid tillfällen där namn och platser surrar i huvudet på lyssnaren så fastnar mycket av berättelsen. I skrivande stund mer än jag kunde ana :)
Betyg: 5
Spänning: 0
Kärlek:2
Sorglig:1
Humor: 1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar