Unni Drougge - Förkunnaren

Unni Drougge är tillbaka med en ännu en bok om Berit Hård och denna är klart bättre än den första även om jag bitvis saknar hennes satir mot storheter som GW och Jan Guillou. Berit är tuff, hård och säger vad hon tycker. Det är lite svårt att avgöra hennes utseende. I boken framställs hon som en överviktig brud, som inte bryr sig om utseende och där energin riktas mot hennes husdjur, en pytonorm som räddat hennes liv ett flertal gånger. På framsidan av boken skådas en snygg kvinna vilket gör det svårare.

En folkkär artist som predikar om kärlek och förståelse men bränner Koranen. En högt uppsatt socialdemokratisk politiker som jagar väljare men inte kan hålla fingrarna i styr. En självhjälpsbransch som hyllar lyckan men där allt bara handlar om pengar. Den här gången har Berit Hård, dekadent och överviktig skandaljournalist, hamnat i en riktig soppa. Efter att ha hoppat av arbetsförmedlingscoachens kramkurs får hon i uppdrag av konsultbyrån Lyckan att skriva ett stort personporträtt på artisten Lotuz af Love. Byrån Lyckan ägs av Stina, före detta tjackhora som efter succén med sin självbiografi är en populär lyckoguru. Plötsligt befinner sig Berit mitt i chakraträsket på ett ashram i Indien tillsammans med Lotuz och hans mystiska fästmö, och snart har hon dragits in i en rafflande historia som trots allt prat om kärlek och respekt handlar om det gamla vanliga: sex, pengar, makt och våld. Källa: adlibris

Berit påminner mig bitvis om Luna, en karaktär i Janet Evanovich värld där Stephanie Plum spelar huvudrollen. Dock är Berit smartare, klockare och kan dra slutsatser utifrån ledtrådar hon finner på vägen. Boken innehåller stora bitar av humor och satir och visar hur lätt det är för alla att tro på den senaste trenden och framförallt att dyrka personen som predikar. Än en gång vill jag ropa ut " Kolla källan!", innan du tror på allt du ser och läser. Jag hoppas Unni fortsätter att leverera böcker som är satiriska mot Sverige och dess invånare kända så väl som okända.

Betyg: 7

Förlag: Massolit förlag
Speltid: 17 h 45 min
Uppläsare: Anna Maria Käll
Utgiven: 2011
Författarland: Sverige
Övrigt: Berit Hård del 2
Genre: Deckare

Unni Drougge - Bluffen

Berit Hård känner sig uttråkad över sitt uppdrag på den årliga bokmässan. Stämningen ändras drastiskt då författaren Jan Guillou blir överfallen och stucken med ett föremål. Berit är lyckligtvis i närheten och lyckas film större delen av händelsen. Tack vare lite hjälp av Leif GW Persson lyckas hon sälja filmen dyrt till högstbjudande media. GW erbjuder Berit är välbetalt jobb, vilket hon efter en viss tvekan går med på. Hon ska undersöka vad författaren Unni Drougges nästa bok kommer att innehålla. Jobbet tar oväntade vändningar och Berit vet snart inte vilken sida hon stödjer.

Boken innehåller härliga hopp mellan betraktarna vilket gör att jag får höra vad Berit tänker och vad personen som pratar med Berit tänker. Författaren gör ett fantastiskt och roligt jobb i att driva med samtiden, där kritiken framförallt riktas mot bokförlag och kända författare. Boken tar oväntade vändningar och det är inte bara Berits liv som illustreras utan även Unni och andra väver sig samman. Intrigerna tätnar mot slutet där allt eskalerar. Jag är lite besviken att författaren inte tar berättelsen ända till slutet utan bitvis avslutar den i epilogen. Det står klart och tydligt att boken inte är baserade på verkliga personer så varför fega med slutklämmen?

Bluffen innehåller många roliga scener som får mig att le när jag vandrar fram genom skogen. Den roligaste innehåller en reptil och en chiwawa, egentligen är det hemskt att skratta till händelsen men det gick inte att undvika.

Jag rekommenderar alla att ge sig in i Berits värld. Den är fylld med humor, tragiska människor och starka viljor. Gestaltningen av samtida författare (ej baserade på verkligheten;) är fantasifull och innehåller nog en smula av sanning.

Betyg: 6

Förlag: Massolit
Speltid: 15 h 40 min
Utgiven: 2010
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Författarland: Sverige
Genre: deckare, roman